Effekter med en Öresundstunnel

En Öresundstunnel mellan Landskrona och Köpenhamn skulle skapa helt nya förutsättningar för transporter mellan Danmark och Sverige. Norra delen av Skåne och den svenska Västkusten skulle få närmare och snabbare förbindelse till Köpenhamn och det danska huvudstadsområdet vilket skapar en större och mer sammanhängande Öresundsregion. 

En Öresundstunnel skulle fram för allt stimulera kollektivtrafiken över Öresund. Utökad trafik, kortare restider och större tillförlitlighet gör det möjligt för fler att resa snabbt, enkelt och hållbart över Öresund. Långväga person- och godstrafik mellan Skandinavien och kontinenten skulle också få bättre transportmöjligheter med kortare restid, ökad kapacitet och redundans. 

När människor och företag får till snabbare och mer tillförlitliga transporter skapas betydande samhällsekonomiska vinster. Nedan beskrivs några av de viktigaste effekterna med en Öresundstunnel. 

Utökad kollektivtrafik

En Öresundstunnel skulle skapa ett nytt järnvägssystem med två fasta förbindelser över Öresund. Den fördubblar kapaciteten över Öresund och skapar förutsättningar för fler avgångar och ett mer robust trafiksystem.  

Öresundstunnelns avgrening på dansk sida via befintliga vändspår norr om Österport innebär att varje Öresundståg kan passera Öresund två gånger. Därmed kan trafiken utvecklas och utöka utan att öka kapacitetsbelastningen genom centrala Köpenhamn. 

Denna lösning gör det också möjligt att fortsatt hålla den danska regionaltrafiken separerad från Öresundstrafiken så störningar i Öresundstrafiken inte påverkar danska regionaltrafik.  

Det är inte bara regionaltågen som gynnas av en Öresundstunnel. Även fjärrtrafik och snabbtågstrafik mellan större städer får kortare restider och bättre förutsättningar att utveckla trafiken.  

Nedan är exempel på hur fjärr- och snabbtågstrafiken kan trafikera de båda Öresundsförbindelserna samt hur regionaltågstrafiken kan trafikeras i Öresundsregionen. 

Illustrationen visar hur tågtrafikeringen för regional- och fjärrtågstrafik i Öresundsregionen kan se ut 2050 med en Öresundstunnel. 

Illustrationen visar hur tågtrafikeringen med med Öresundståg kan se ut 2050 med en Öresundstunnel. 

Halverad restid till Köpenhamn

En Öresundstunnel skulle avsevärt förbättra tillgängligheten över Öresund mellan norra Skåne och Västkusten till Köpenhamn. Det innebär nya möjligheter för pendlare, fritidsresenärer och godstransporter på både väg och järnväg. 

Med tåg får Helsingborg till exempel mer än halverad restid till centrala Köpenhamn jämfört med idag. Lund får också kortare restid till centrala Köpenhamn än via Öresundsbron. För fjärrtågsresor Oslo/Göteborg till Köpenhamn minskar restiden med cirka en timme.  

För vägtrafik skapar Öresundstunnel också en genväg över Öresund och kortare restider. Från Landskrona vill restiden till Köpenhamns flygplats minska med cirka 20 minuter jämfört med via Öresundsbron.  

Illustrationen visar restider med tåg via Öresundsbron (blåa linjer) och Öresundstunneln (oranga linjer). 

En växande arbetsmarknadsregion 

Kortare restider och utökad regionaltågstrafik mellan Skåne och Köpenhamn gör det möjligt för fler att pendla över Öresund. Idag är cirka 95% av Öresundspendlingen från Sverige till Danmark där Köpenhamn och huvudstadsregionen utgör den största arbetsmarknaden med ett stort utbud av arbetstillfällen.  

En Öresundstunnel mellan Landskrona och Köpenhamn skulle ge norra delen av Skåne och den svenska västkusten betydligt bättre tillgänglighet till den danska huvudstadsregionen. När fler människor får möjlighet att pendla växer den gemensamma arbetsmarknadsregionen och företag för tillgång till en större kompetensbas. 

En starkare integration över Öresund skapar också förutsättningar för en större och mer välfungerande bostadsmarknad. När människor får fler möjligheter att bo på ena sidan och arbeta på den andra ökar rörligheten, vilket kan ge positiva effekter och ökad produktivitet och tillväxt på båda sidor Öresund.  

Illustration av Öresundsregionens arbetsmarknadsregion idag. Kommuner med tillgänglighet inom 30 minuter (mörkgrön), 60 minuter (grön) och 90 minuter (ljusgrön) till centrala Köpenhamn med kollektivtrafik. 

Illustration av Öresundsregionens arbetsmarknadsregion med en Öresundstunnel. Kommuner med tillgänglighet inom 30 minuter (mörkgrön), 60 minuter (grön) och 90 minuter (ljusgrön) till centrala Köpenhamn med kollektivtrafik.  

Nya trafikflöden

En Öresundstunnel skapar ett mer robust och kapacitetsstarkt transportsystem över Öresund. Trafiken fördelas mellan två fasta förbindelser, vilket ger bättre förutsättningar för både kollektivtrafik, vägtrafik och godstransporter. 
 

Antalet resor med kollektivtrafik bedöms öka med upp mot 25 % vilket är avsevärt mer än med en fast förbindelse Helsingborg-Helsingør. En del resenärer flyttas från färjorna Helsingborg-Helsingör, en mindre del flyttas från Öresundsbron och därutöver tillkommer nya kollektivtrafikresenärer.  

De nya trafikflöden för kollektivtrafiken förväntas inte medföra några ytterligare behov för investeringar i ökad kapacitet för järnvägen på dansk sida eftersom konceptet för en ny Öresundstunnel är att använda nuvarande kapacitet på ett mer effektivt sätt med två passager över Öresund. På svensk sida uppstår behov av kapacitetsförstärkande åtgärder på bland annat Västkustbanan där flera projekt redan planeras.  

För vägtrafiken skulle en Öresundstunnel medföra att trafik flyttas från Öresundsbron och färjorna Helsingborg-Helsingör till Öresundstunneln. Det innebär en avlastning på E6 söder om Landskrona samt på Helsingørmotorvejen norr om Köpenhamn vilket är två mycket hårt trafikerade sträckor. Det vill komma en ökad belastning på vägnätet norr om Landskrona samt i den kommande Østlig ringväg i Köpenhamn, vilket behöver studeras närmare. En stor del av trafiken som vill använda Öresundstunneln förväntas vara långväga trafik vilket inte i så stor utsträckning vill påverka belastningen i högtrafik i Østlig ringväg. 

Illustrationen visar utvalde järnvägsstråk som får flera (röd) och färre (grön) kollektivtrafikresenärer med en Öresundstunnel. 

Illustrationen visar utvalde vägstråk som får ökad (röd) och minskad (grön) trafik med en Öresundstunnel. 

Effektivare godstrafik på järnväg

Öresund är en viktig transportkorridor för godstrafik på både väg och järnväg. För tunga järnvägstransporter mellan basindustri i Sverige och marknader i Centraleuropa är Öresund särskilt viktig. Effektiva och tillförlitliga transporter är avgörande för både Sverige och Europas konkurrenskraft och tillväxt.

Öresundstunnelns tillägg för ökad kapacitet och redundans för godståg skulle skapa ett nytt och mer effektivt stråk för godståg över Öresund med kortare transporttider, redundans och ökad kapacitet. När godstrafiken kan fördelas på två stråk över Öresund minskar sårbarheten och möjligheten att hantera framtida trafikökningar, bland annat till följd av Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland.

I Sverige finns idag två nord-syd-gående godsstråk för järnvägsgods medan Danmark just nu bygger ett andra godsstråk via Fehmarn Bält-förbindelsen som kompletterar järnvägen via Stora Bältbron och Jylland. 

Mellan södra Köpenhamn och norra Malmö finns det bara ett järnvägsstråk via Öresundsbron och därmed ingen redundans för godståg vilket är en sårbarhet som innebär att järnvägen är störningskänslig, mindre attraktiv och tillförlitlig. Denna struktur innebär också stor belastning på järnvägsstråk som Lommabanan, Södra stambanan, Västkustbanan och Kontinentalbanan i Sverige samt Öresundsbanan och Köpenhamns flygplats station i Danmark. Eftersom alla godståg måste köra via Öresundsbron upptar godstågen spårkapacitet för persontrafiken på den viktiga persontågssträcka Lund-Malmö-Köpenhamns flygplats.

En Öresundstunnel Landskrona-Köpenhamn är enda förslaget till en ny Öresundsförbindelse som kan hantera godståg. För godstrafiken på järnväg skulle ett helt nytt stråk skapas som kopplar till Godsstråket genom Skåne och till Södra stambanan via Marieholmsbanan alternativt Skånebanan. På danska sidan föreslås en separat tunnel för godståg som ligger mycket djupt (30-40 meter) under havsytan i Köpenhamns hamn och Sydhamn. Därmed påverkar godstågen inte stadsmiljön och godståg flyttas bort från sträckan genom stationerna Köpenhamns flygplats, Örestad och Tårnby på dansk sida. 

Illustrationen visar dagens system för godstrafik på järnväg där det bara finns ett stråk över Öresund mellan Köpenhamn och Malmö.

Illustrationen visar ett nytt system för godstrafik på järnväg med en Öresundstunnel som skapar ett nytt stråk och avlastar befintlig järnväg. 

Avlastning av befintlig järnväg

En Öresundstunnel som kan fungera för godståg skapar ett nytt och mer attraktivt stråk mellan Skandinavien och kontinenten. Gränsöverskridande och långväga godstågstransporter vill därför använda Öresundstunneln fram för Öresundsbron vilket medför en avlastning genom centrala Lund och stråket Lund-Malmö-Öresundsbron-Köpenhamns flygplats. Genom Lund förväntas antalet godståg minska med cirka 70 %. 

Med färre godståg på sträckan Lund-Malmö-Öresundsbron-Köpenhamns flygplats kan persontrafiken istället utöka vilket det finns ett stort behov av. 

Ett effektivare och mer tillförlitligt transportstråk för godstrafik skulle också innebära att mer godstrafik kan flyttas från väg till järnväg. 

Illustrationen visar järnvägsstråk som avlastas för godstågstrafik med en Öresundstunnel från Landskrona som kan hantera godståg. Genom att avlasta järnvägsstråket Lund-Malmö-Köpenhamn för godståg kan persontågstrafiken istället utöka.  

Minskad klimatutsläpp

En Öresundstunnel skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafik och hållbara godstransporter. Järnvägen blir mer attraktiv, tillförlitlig och effektiv med en Öresundstunnel vilket vill få fler transporter att välja järnväg fram för väg och minska transporternas klimatutsläpp. Till exempel minskar CO-2 utsläppet för godstransport från Göteborg till Hamburg med 94% om den går på järnväg fram för väg. 

En analys från 2023 visar att den potentiella godstågskapaciteten för Öresundstunneln skulle motsvara 900 000 lastbilar årligen och flytta nästan en halv miljon lastbilar årligen från väg till järnväg. Det skulle innebära att utsläppet från långväga transporter kunna minska med cirka 17 miljoner kg CO2 om året.