Vad kan Danmark få ut av en ny Öresundsförbindelse?

I somras undertecknade Danmarks och Sveriges statsministrar en Öresundsdeklaration med anledning av Öresundsbrons 25-års jubileum. Deklarationen består av ett antal initiativ för att stärka säkerheten mellan länderna och Öresundsregionens roll för tillväxt, innovation och sammanhållning. Ett av initiativen är att Danmark och Sverige gemensamt ska undersöka behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 och inriktningen av transportsystemets funktion i regionen. Processen inleds med att Sverige har utsett en särskild utredare som under hösten ska presentera ett förslag till uppdragsbeskrivning för en dansk-svensk studie om transporter över Öresund.

En ny Öresundsförbindelse har diskuterats på svensk sida i flera år. Sverige har ett stort intresse av att få bättre transportförbindelser till Danmark och Kontinenten, men i Danmark har det inte funnits samma energi i diskussionen om en ny Öresundsförbindelse. Öresundsdeklarationens initiativ till en gemensam dansk-svensk analys kan dock vara det första lilla steget mot en ny Öresundsförbindelse, som båda länderna kan dra nytta av. Det finns också positiva effekter för Danmark att skörda av en ny förbindelse. Nedan listar vi några viktiga perspektiv som gör en ny Öresundsförbindelse relevant ur ett danskt perspektiv.

Den gemensamma arbetsmarknadsregionen blir större

Enligt organisationen Dansk Erhverv bidrog pendlare från Sverige med nästan 20 miljarder danska kronor till Danmarks BNP år 2023, vilket var en ökning med 13 % jämfört med 2022. Det finns därför ekonomiska fördelar att hämta för Danmark genom en mer integrerad arbetsmarknad, där svenska arbetstagare kan ta arbete i Danmark. Med förbättrad mobilitet, tillgänglighet och kortare restider över Öresund bör den gemensamma arbetsmarknadsregionen bli större och fler människor från den svenska sidan kommer att kunna ta arbete i Danmark.

Öresundsbron, som öppnades år 2000, ledde till ett regionalt tågsystem över Öresund, som når 6 regioner med totalt 4 miljoner invånare på den svenska sidan. Idag är det dock bara Malmö-Lund-regionen som faktiskt har pendlingsavstånd till Köpenhamn. En ny Öresundsförbindelse, som ger en ny del av Skåne och Sverige kortare restider och bättre tillgång till Köpenhamns arbetsmarknad, skulle kunna bli en ny tillväxtmotor för den gemensamma arbetsmarknadsregionen. Förslaget om en Öresundstunnel från Köpenhamn till Landskrona skulle innebära att Öresundstågen skulle få två överfarter över Öresund, vilket skulle öka tillförlitligheten och robustheten. Samtidigt skulle restiderna minskas avsevärt – till exempel skulle restiden bara vara cirka 25 minuter från Helsingborg till Köpenhamn – och många fler invånare på den svenska sidan skulle ha pendlingsavstånd till Köpenhamn.

Tågtrafiken i, till och från Danmark kan utvecklas

Köpenhamns flygplats är ett nav för flygtrafiken, som lockar passagerare från en stor del av södra Sverige. På samma sätt skulle Köpenhamn kunna bli en knutpunkt för internationell tågtrafik mellan de stora städerna i Skandinavien och Nordeuropa. Efterfrågan på direkta tågförbindelser till de stora städerna växer snabbt och har stora fördelar genom att vara ett klimatvänligt transportmedel som kan flytta människor direkt från centrum till centrum. Internationella tågförbindelser förväntas öka under de kommande åren med operatörer som SJ, Snälltoget och DSB och förbindelser från Köpenhamn till Stockholm, Göteborg, Hamburg och snart även Amsterdam, Berlin och Prag. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar omkring 2030 kommer restiderna till Tyskland att förbättras avsevärt – restiden mellan Köpenhamn och Hamburg blir bara 2,5 timmar – vilket förväntas öka den internationella trafiken ytterligare. Köpenhamns centralstation och järnvägen runt Köpenhamn har dock kapacitetsbrist, vilket kan bromsa utvecklingen av internationell tågtrafik på lång sikt. En ny Öresundstunnel Köpenhamn-Landskrona skulle kunna öka järnvägskapaciteten i Köpenhamn genom att låta Öresundstågen köra igenom istället för att vända i Köpenhamn. En ny förbindelse skulle också avlasta Öresundsbanan på den danska sidan, så att långväga tågförbindelser kan öka och bidra till att göra Köpenhamn till ett nav för tågtrafik.

Togtrafiken i, til og fra Danmark kan udvikles

Københavns Lufthavn er en hub for flytrafik, som tiltrækker passagere fra en stor del af det sydlige Sverige. På samme måde kan København blive en hub for international togtrafik mellem de store byer i Skandinavien og Nordeuropa. Efterspørgslen efter direkte togforbindelser til de store byer er i kraftig vækst og har store fordele gennem at være en klimavenlig transportform, som kan flytte personer direkte fra centrum til centrum.

De internationale togforbindelser forventes at øge de kommende år med operatører som SJ, Snälltoget og DSB og forbindelser fra København til Stockholm, Göteborg, Hamborg og snart også Amsterdam, Berlin og Prag. Når Femern-forbindelsen åbner omkring år 2030 forbedres rejsetiden mod Tyskland kraftigt – rejsetiden København-Hamborg bliver bare 2,5 time – hvilket forventes få den internationale trafik at stige yderligere.

Københavns Hovedbanegård og jernbanen omkring København har dog kapacitetsbrist, hvilket på sigt kan bremse udviklingen i den internationale togtrafik.

En ny Øresundstunnel København-Landskrona kan tilføre jernbanekapacitet i København gennem at Øresundstogene bliver gennemkørende frem for at vende i København. En ny forbindelse vil også kunne aflaste Øresundsbanen på dansk side, så fjerntogsforbindelserne kan øge og bidrage til at gøre København til en hub for togtrafik.

Mer godstrafik kan flyttas från väg till järnväg

Godstransporter på järnväg i Danmark är idag främst trafik mellan Sverige och kontinenten. Sverige är ett industriland som exporterar stora mängder tunga material som trä och stål, vilka är väl lämpade att transporteras med järnväg över långa sträckor. Fehmarn Bält-förbindelsen skapar en 160 km kortare sträcka för godstransporter på järnväg till Tyskland och kontinenten. Detta innebär att järnvägen blir mer attraktiv och konkurrenskraftig. Fehmarn Bält-förbindelsen förväntas därför leda till fler godstågstransporter över Fehmarn Bält-förbindelsen och Öresundsbron.

Med en mer attraktiv järnväg finns det stor potential att flytta tunga transporter från danska vägar till järnvägen. För att detta ska ske behöver järnvägen över och runt Öresund också ha tillräcklig kapacitet och tillförlitlighet. Med bara en järnvägsförbindelse är Öresund en stor sårbarhet, och begränsningar i kapaciteten runt Öresund kan bli en broms för överföringen av godstransporter från väg till järnväg. Det är därför viktigt att en ny Öresundsförbindelse kan fungera för både gods- och persontåg för att skapa både ökad kapacitet och redundans och därmed större tillförlitlighet och attraktivitet för godstågstransporter.

Tunnelfabriken i Rødby och den danska finansieringsmodellen kan användas 

Danmark bygger nu världens längsta sänktunnel mellan Rødby och Puttgarden. Danmark har investerat flera miljarder i tunnelfabriken där betongelementen till tunneln byggs. Det har politiskt beslutats att fabriken ska göras permanent och användas för andra projekt som exempelvis Östlig Ringvej runt Köpenhamn. En ny Öresundsförbindelse är ett projekt där betongfabriken kan användas om den byggs som en sänktunnel, vilket är förslaget med en Öresundstunnel Köpenhamn-Landskrona. Detta säkrar danska jobb och medför en ekonomisk besparing för etableringen av en ny Öresundsförbindelse.

Danmark har också god erfarenhet av att finansiera infrastrukturprojekt genom användaravgifter, vilket också bör vara utgångspunkten för en ny Öresundsförbindelse. Stora infrastrukturprojekt som Stora Bält-bron, Öresundsbron och den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen använder finansieringsmodellen där statliga lån återbetalas med framtida trafikavgifter. Det innebär att de som använder förbindelsen också betalar för den, snarare än att skattebetalarna betalar.

Infrastrukturen mellan två Nato-länder blir mer motståndskraftig

Den osäkra utvecklingen i världen påverkar våra transportsystem och har gjort oss mer medvetna om sårbarheter i infrastrukturen. En del av arbetet med att skapa mer robusta och motståndskraftiga samhällen i både Danmark och Sverige är att utveckla motståndskraftig infrastruktur och transportsystem för att säkerställa att viktiga transporter kan komma fram även vid kris, katastrof eller krig. Förnödenheter måste kunna komma fram, import och export måste fungera och tunga militära transporter måste kunna genomföras. Med bara en järnvägsförbindelse är Öresund en sårbarhet i transportsystemet mellan Norden och kontinenten.

Godstransporter och militära transporter är beroende av en robust och kapacitetsstark järnväg för tunga transporter. En ny Öresundsförbindelse, som fungerar för både person- och godståg, bör skapa ett mer motståndskraftigt transportsystem för både civila och militära behov mellan två Nato-länder. En förbindelse mellan Köpenhamn och Landskrona är det enda förslaget till en förbindelse som kan fungera för både person- och godståg.