Det viktigaste du behöver veta om regeringsbeslutet rörande om transport över Öresund

I slutet av maj tog Sveriges regering beslut om att tillsätta en särskild utredare om transport över Öresund. Detta är ett av de viktigaste stegen mot en ny Öresundsförbindelse på flera år. Beslutet kan helt enkelt visa sig bli ett genombrott för en ny Öresundsförbindelse.

Vi har läst hela beslutet om ”Stärkta förutsättningar för gränsöverskridande samarbete om kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050” och delar här de viktigaste punkterna i direktivet.

Ny järnvägskapacitet för gods- och persontåg behövs över Öresund kring 2050

Trafikverket bedömer att Öresundsförbindelsen har kapacitet för väg- och järnvägstrafiken fram till omkring 2050. Därefter behövs ny järnvägskapacitet för gods- och persontågs över Öresund. En ny Öresundsförbindelse bör enligt Trafikverket tillföra kapacitet på järnväg, skapa redundans – speciellt för godståg – och således ha en funktion för både gods- och persontågstrafik för att ge tillräckliga nyttor och användande.

Ny infrastruktur tar lång tid att få på plats – dags att börja planera

Att utreda och bygga ny infrastruktur som en ny Öresundsförbindelse kan ta lång tid. Trafikverket bedömer därför att det är angeläget att initiera och genomföra en bilateral dansk-svensk utredning som förutsättningslöst utreder hur Sveriges och Danmarks behov av långsiktigt säkerställd kapacitet och redundans för både person- och godstrafik på väg och järnväg kan hanteras, samt hur man bäst kan åstadkomma en samhällsekonomiskt motiverad redundansnivå över Öresund.

Fehmarn Bält-förbindelsen vill medföra ökad trafik

En av de omvärldsfaktorer som nämns i direktivet är Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland. Fehmarn Bält-förbindelsen förväntas öppna 2029 och innebär ett nytt järnvägsstråk mellan Köpenhamn och Hamburg med ökad kapacitet, redundans och kortare restid. Den nya förbindelsen förväntas leda till ökad järnvägstrafik – inte minst godstågstrafik – mellan Tyskland, Danmark och Sverige. Det vill samtidigt påverka järnvägstrafiken inom länderna.

Öresund är en sårbarhet med bara en förbindelse

Öresundsregionen är central ur ett säkerhetspolitiskt- och totalförsvarsperspektiv, vilket ska integreras i utredningar och samarbeten om transport över Öresund. Öresundsförbindelsen är idag den enda fasta förbindelsen för person- och godstrafik mellan Sverige och Centraleuropa. Det är svårt för järnvägstrafik, i synnerhet godstrafik, att omdirigeras vid ett avbrott på Öresundsbron vilket medför en sårbarhet för transporter i fredstid, kris och ytterst krig.

Infrastruktur är viktigt för ökad tillväxt och konkurrenskraft 

Av direktivet fram går det också att transportinfrastrukturens roll för ökad tillväxt, konkurrenskraft och fortsatt integration av svensk-dansk arbetsmarknad bör belysas i det fortsatte arbetet med en ny Öresundsförbindelse. En ny förbindelse för både gods- och persontåg som kan integreras med den befintliga infrastrukturen på båda sidor skulle ge ökad tillgänglighet och produktivitet regionalt och mer kostnadseffektiva godstransporter som vill stärka konkurrenskraft och tillväxt.

Vad är utredarens uppdrag och vad är syftet med det?

Den särskilda utredaren ska ”föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk svensk-dansk utredning med ambitionen att skapa en samsyn kring behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 samt en gemensam syn på inriktningen för transportsystemets funktion i Öresundsregionen”.

En sådan första strategisk utredning behöver förutsättningslöst studera och beskriva en gemensam bild av Sveriges och Danmarks behov av långsiktigt säkerställd kapacitet och redundans för transporter i Öresundsregionen samt en gemensam syn på inriktningen för transportsystemets funktion i regionen. Syftet med detta utredningssteg är att ge länderna ett underlag de kan ta ställning till i relation till eventuella fortsatta gränsöverskridande samarbeten om framtida kapacitet och redundans för transporter över Öresund.

Utredaren skal helt konkret föra dialog med berörda statliga myndigheter, regioner, kommuner samt ministerier i främst Danmark och Sverige. Förutom en uppdragsbeskrivning för en bilateral utredning ska utredaren och föreslå eventuella förberedande aktiviteter som behöver föregå den bilaterala strategiska utredningen.

Vad betyder detta för Europaspåret?

Vi har länge argumenterat för att en bilateral utredning som beskrivs i direktivet är det som behövs för att komma vidare i processen mot en ny Öresundsförbindelse. Att statliga myndigheter utreder transporter över Öresund med utgångspunkt i problembild, behov och mål så det kan presenteras ett fullständigt beslutsunderlag för ländernas regering. Att Sveriges regering i direktivet understryker att utredningen ska vara förutsättningslös uppfattar vi som att man inte på förhand lägger sig fast på något lösningsförslag – som man tidigare har gjort utan framgång med HH-förbindelsen.

Det är positivt att regeringen bygger vidare på den slutsats som Trafikverket kom fram till i sin utredning om kapacitet och redundans för transport över Öresund från 2024, nämligen att en ny Öresundsförbindelse behöver fungera för både gods- och persontåg för att fylla de statliga behoven. En förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn är i dagsläget enda förslaget som har dessa funktioner. Därutöver ser vi positivt på att viktiga perspektiv kring både trafikökningar med Fehmarn Bält-förbindelsen, beredskap och totalförsvar samt tillväxt och konkurrenskraft lyfts i direktivet. Det är alla perspektiv som Europaspåret täcker. 

Det viktiga är nu ett konstruktivt samarbete med danska sidan som förhoppningsvis kan landa i en gemensam dansk-svensk utredning om transport över Öresund och en ny Öresundsförbindelse.

Här kan du läsa en genomgång av vad som har hänt på väg mot en ny Öresundsförbindelsen sen 2000.